Sluta försök med att förstå mig. Ni kommer aldrig att göra det. Jag lovar, ni kommer aldrig att göra det. Ingen kan någon sin fucking fatta någonting.

Vet ni vad jag har gjort idag?

Jag har förstört mitt eget liv.

För tredje gången.

Blivit förumjukad, plus så hatar jag mig bara mer och mer.

Jag kan inte klara något.

Jag har ingen jävla kapacitet för att klara något alls.

Allt går bara sämre, skolan, människorna & så mitt eget damn liv.

Fanfanfanfanfanfanfan.

I just screuw everything, again.

-

Det är kul. Det är kul när alla har det bättre och bättre men jag blir alltid bara det sämre och sämre.

Vill sjunka under jorden och aldrig komma tillbaka.

Under jorden kan man vara lyckad, olyckad, smal och allt det där perfekta.

-

Jag klarar inte av att det här är tredje gången.

Jag klarar inte av det.

Nu får vi hoppas att jag inte gör något jag inte kommer att förlåta mig själv för sen.

Egentligen mår jag hela tiden sämst när jag är ensam.

Ochjagfårenkonstigkänsla.

Tänker på en viss person 24/7.

Någon jag aldrig kan nå fysiskt.

Allt känns så dumt.

Alla hatar mig.

Jag hatar mig själv.

Wolá.

Usch vad jag hatar livet.

Nu ska jag skriva av mig i något kolleriblock.

Om jag en dag dör i förtid vill jag bara berätta.

Jag älskar er alla.

På något skumt sätt.

Alla. 

Jag har aldrig hatat en, på riktigt.

Men kär har jag nog varit, på riktigt.

Jag är egoistisk.

Dum.

Ful.

& äcklig.

(Jädrans bra beskrivning av mig.)

Jag är bara så sjukt sämst. Borde bara försvinna under jorden.

Någonstans man vill? ._.'

Idag leker jag fashonabel.

Känner mig sjuuuuukt fashonabel.

(Det ända moderiktiga saken jag någonsin gjort)

Och så har jag gjort det här:

(Denjävlastorlekenvillintefungera)

Och så har jag gjort det här:

Och så har jag ätit kladdkaka...

Nu ska jag göra något annat.

Okej. Jag känner ett enormt behov av att skriva av mig.

-

Alla som mår som mig har en tillflyktsort. (Eller vilken jävla människa som helst.)

Det kan vara en grupp människor som förstår en och mår som en, en människa eller bara ett ställe.

Lika gära något väldigt fint.

Jag har inget av dessa tillflyktsorter.

Jag har inget.

Jag har bara mig själv.

Och jag orkar inte med mig själv.

Så då jag har ingen, inte ens mig själv.

Jag har aldrig pratat av mig, ingen undrar. Ingen vuxen märker och mina vänner vet och de bryr sig.

De vet inte ens vad de bryr sig om.

-

Idag fick nämligen min bror reda på att jag självskadade mig så där lite diskret.

Han sa inget om det. Han undrade inget, vilket var ganska skönt.

Jag vet att han självskadade sig också, och juste. Han ville se på mitt ärr jag har.

Detdärstörsta.

Och jag vill bara säga att det håller på att försvinna.

Om siesådär 3 till 4 månader är det borta.

Då kan jag gå runt i shorts utan att det där fula ärret syns.

Det tog 2 år för ett jävla ärr att försvinna.

-

Jag är bara naiv och tycker för för för för för för (och då menar jag verkligen föööör) mycket synd om mig själv.

Jag är också ganska muppig.

I alla fall.

Och så vill jag berätta min nya lista på de absolusta finaste låtarna.

Coldplay - The Scientist. 

The Kooks - Seaside.

Mumfords & Sons - Litte Lion Man.

Sons of an illustrious father - Wisdom Psalm.

Nirvana - Come As You Are.

Ed Sheeran - The A Team.

Broder Daniel - Lovesick.

(Okej. Listan kommer nog aldrig att ta slut)

Efter att ha läst ut Broders Daniels biografi har jag nästan intill slutat lyssa på de.

Jag fick ett annat perspektiv av deras musik, ett annat ifrån vad jag hade uppfattat av deras musik.

De repade aldrig, de bara spelade, de drogade, de drack, de gav upp, de började ingen.

Folk slutade, Daniel Gilbert, Theodor Jenssen, Håkan Hellström.

Folk kom till, Lars någotnågot (glömt efternamn), Anders Göthberg.

Folk antingen hatade eller älskade de.

-

öoeihgvowrntb.

Jag lyssnar på Mumfords & Sons nu.

Jag ska byta dator nu.

Hejdå.

Bilder får ni imorn. :)))))))))

Å f. Imorn är det tisdag. Sen onsdag.

F också.

Okejokejokej.

Detta är vad jag vill ha. Ja, jag har inget liv & kräver dessutom en massa.

En vinröd tunn mössa, ett par docs eller blåa vans, flera t-shirtar, mera tygkassar, fina hattar eller en basker skulle vara fint, en ljus jeans skjorta & få åka till hk.

Men mest vill jag nog bara må bra.

På något bra sätt.

Att få leva. 

Ha fel.

Ha rätt.

Jag vet nämligen inte vad jag gör.

Jag vill bli kär på rikitgt, jag vill kunna ha fel på rikitgt.

Jag vill också kunna lära mig saker jag verkligen behöver i framtiden.

Jag vill bara vara fri ifrån allt det jag har begränsat mig själv med.

Det skulle vara ganska skönt.

-

Adjö, nu ska jag hitta på något jag skulle uppskatta.

(Är det seriöst så sjukt svårt?)

Jag har lust att ändra stil totalt.

Äga mer skjortor, mössor, fina byxor upprullade.

Jag har lust att äga en massa fina saker.

Ochjuste, idag har jag köpt ett par hängslen. Ett till par. :))))))

Ja. 

Gud vad bortskämt det låter. Ett till par.

Annars har jag absolut inget att göra.

Pianot går för i helvette bättre än någonsin, jag kan alla stycken i läxan och känner mig hyfsad nöjd.

Just nu lyssnar jag på Mumfords & sons, tittar på The F world, chattar med vissa typer och äter min brurs choklad och dricker indisk te.

Jag funderar en massa också. 

Jag funderar på att göra om mina kläder, skriva någon kort norvell, rita något halft fint & vara kreativ för guds skull.

Åh. Kom på en fin idé nu också.

Och juste.

Bilder kommer nog upp ikväll. 

Så hejdå. 
Nu ska jag vara kreativ ett tag.

Det har varit en fin dag idag.

Först satt vi på donken & flummade lite lagom mycket och sprang fram & tillbaka till kön.

Sen gick vi lite planlöst runt & kom till en smyckeaffär, där hade de "suprisebags" för 50 kr, jag och Kicki köpte två tillsamans och delade på sakerna. 

Jag vet att S ville ha en sak, bara för att den var för awesome.

Men hur som helst ska jag vara ego, skriva en lapp om att jag ska sluta med dessa saker och lova det, lägga lappen där och ta med mig den överallt.

Ja.

Jag ska lova mig att sluta med allt detta.

Den var otroligt fin, ska nog ha den som halsband, men min hals kliar ihjäl av halsband men ändå.

Jag ska lova mig själv att sluta med skärerier.

Gammalgammalgammal bild som jag inte har redigerat.

En av de finaste låtarna att deppa till.

-

Nu ska jag klä på mig & dra ner till stan.

Idag kom jag hem med fel saker känns det som.

Jag var ute efter mer t-shirts & hängselbyxor/snickarbyxor istället kom jag hem med ett par jeans.

Känns lagom normalt.

-

Annars skulle det vara lagon perfekt med en trocadera, monster, brun, volt cola eller redbull just nu.

Omnomnomnom.

Annars har jag ätit en massa onyttigheter.

Som, mintchoklad (!) chips '-'. 

Ehheeee, mer var det inte '-'

-

Åh. Far har jätte fina goda underbara för bra öaoeirhgorithn nyheter. 

Jag ska kanskekanskekanske få åka till ett för awesome ställe i vinter.

Dör bara så där lite av lycklighet.

& nej. Jag tänker inte avslöja.

& Mina föräldrar är såna typer som köper flygbiljetter en månad före avresan. Typ. Så ja. 

Det hände med när vi skulle åka till U.s. Mor kom med idén i slutet av Maj och vi åkte den 5 Juli. 

(VARFÖR FICK JAG INTE UPPLEVA 4TH JULY I U.S?!?!??!?!)

Det skulle vara kul att få köpa en massa fyverkirier på min födelsedag. Det skulle i så fall vara det awesomaste födelsedagen ever. 

Det känns konstigt att under en hel månad var jag i U.s förra året. 

Uhm. Fast det var awesome hur som helst.

-

(Mina penslar till akrylfärg :)))))

Åh. Jag vill ut på äventyr nu. 

Som till Hong Kong (!), någon håla i Sydamerika - Indien och såsåsåsåsåsåsååsåsåååå vill jag tillbaka till U.s.

Jag orkar inte med Sverige. Usch.

Idag är det redan den 12 Maj & jag känner mig allmänt seg.

Idag ska jag nog dra med mor till Carlings och köpa billiga t-shirts på Gina Tricot (Fast mor har förbjudit mig den där affären)- Spela piano '-' - Städa rummet för fjärde gången denna vecka.

Det ska jag göra idag.

Dessutom vill att jag pappa ska komma hem snart. Med en massa only kläder, mina Jack Purcell och sådant annat fina saker.

Dessutom kommer mormor och morfar i sommar. 

Sen åker pappa den 3 Juli tror jag, dagen före min födelsedag och en massa skit.

Födelsedag betyder en massa tårta, en massa presenter, en massa kramar, en massa mat, en massa skratt och så en massa människor.

Och så ska en vän till mor flytta över till oss under kristihimmelfärdslovet.

Vilket jag tycker är skumt.

-

Dessutom ska jag lyssna på en massa musik.

Och så ska jag försöka läsa lite. Och igår läste jag ut Håkan biografin.

Den var verkligen fin.

Det är ganska kul att se hur min musiksmak har förändrats. Förut lyssnade jag inte på sådant.

Fast det var mer än två år sen.

-

Åh snälla försök inte mer.

Jag behöver bara lite tid. & den kommer snart. 

För snart är det sommarlov.

Och så vill mina föräldrar skippa resan till München.

Jag ser seriöst inte framemot något just nu.

Jag försöker jag försöker som in i helvette.

Men det finns inget resultat. 

Jag orkar seriöst inte.

Jag orkar inte.

Jag orkar inte att leva.

Jag är så sjukt sämst. Och känner mig bara ensammare och ensammare.

Vill bara gömma mig under ett täcke och aldrig se denna värld igen.

Dessa dagar har varit ensammare än någonsin.

Jag går hem. Hemma gör jag ingenting. 

Jag ser på Criminal Minds, Cold Case och CSi.

Jag ser på hemska saker.

Jag orkar inte leva.

Jag är upp till 12 - 01 på vardagar och bara tänker.

Jag vaknar 06 och bara tänker.

Jag lyssnar på Linkin Park och Nirvana.

Jag drömmer en massa drömmar jag inte kan förklara.

Jag orkar inte med mitt liv.

Inte efter 2 år med samma mönster. 

Men samma tänke om livet.

-

På nätterna tänker jag på de ord jag borde ha sagt.

De saker jag borde ha gjort.

Hur mitt liv skulle vara om jag inte höll på så här.

Hur misslyckad jag är.

-

Jag vill inte heller äta.

Alla har redan sagt åt mig & jag inser att jag bara består av fetma.

Så sjukt tjock. 

Där failade jag också.

Istället för att förlorde gick jag upp ett kilo.

Hur kan jag gå upp ett kilo när jag har minskat mina portiner med hälften?

Jag har bara inte tagit tag i det på rikitgt. 

-

Hur som helst är det ensammheten som tar över.

Allt jag vill säga kan jag inte säga till någon.

Ingen fan förstår, ingen kan heller förstå.

Jag kan skriva, prata med mig men det känns bara sjukt ensamt ändå. 

Jävligt ensamt. 

Det ända tiden man inte är ensam är när man skriver självmordsbrev.

Men det är inte så lång tid.

Jag orkar inte vara ensam.

Ingen vet hur det är. Ingen vet hur hela historien är.

Ni vet absolut inget. Vissa av er vet som mest inte ens en fjärdedel. 

Åh. Jag orkar inteinteinteinteinteinteinteinteinteinteinteinteinteinteinteinteintientie.

-

Förlåt om jag tänker på det där beslutet igen.

Förlåt om jag verkligen gör det.

Förlåt verkligen.

-

Nu ska jag lyssna på Marilyn Manson och göra ett himla författar portätt.

Goddagens.

Nu ikväll så känns det som om min kropp viker sig. 

Jag halft kollapsade på soffan & dog lite.

Annars har kvällen varit helt okej/bra.

Känner att jag verkligen borde ta hand om mina kläder, städa rummet & ta en bad eller något annat i den stilen.

Läsa lite ur Skära för sten eller helt enkelt Håkans biografi.

Ibland känner jag mig svag.

Ibland känner jag mig stark.

Dessa dagar känner jag mig känslolös & väldigt död.

Jag vet inte varför. 

Jag känner mig bara trött varje dag.

Trött trött och åter trött.

Och ja. Jag tänker på dig varje dag. Och dig också. 

Egentligen kanske alla er.

Jag är verkligen en sån typ som tänker bort all sin tid.

Adjö.

ÅH KOLLA VAD JAG FICK PÅ POSTEN IGÅR.

ÄLSKAR DEN. 

Annars drogar jag denna låt av Håkan.

Hihi.

Min mage dör snart så nu ska jag gå & hitta något att äta o_O

Ha det fint. Kram.